NTF och TFF om cyklister

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) och Trafikförsäkrings­föreningen (TFF) ger skolan uppgifter om cyklister och cykeltrafik som jag delvis ifrågasätter. Därför ställde jag fyra frågor.

Bakgrund
De två organisationerna har tillsammans gett ut webbmaterialet Trafiken i skolan som ska hjälpa skolans pedagoger med att lära barnen mer om trafik. Under avdelningen Teman har författarna velat samla all fakta. Jag tittade på Teman > På egen hand > Till fots > Var ska man vara? Det leder till sidan Hur gör man, fru Gårman? Jag tyckte nog att det som står där stämmer bra med vad jag läst om gångtrafik otaliga gånger i trafikförordningen.

Men innan hade jag besökt Teman > På egen hand > På cykel > Var får man vara? Då hamnar man på sidan Cyklister på väg. Här hittade jag flera uppgifter som jag måste ifrågasätta. Därför skickade jag idag fyra frågor, dels till TFF och dels till NTF. Bägge står ju bakom materialet, så jag hoppas få svar från bägge parterna. Jag kommer att berätta hur dialogen utvecklar sig.

Anledningen till att jag överhuvudtaget hittade detta material var att Cyklistbloggen just tog upp det i sin artikel Trafiken i skolan: Många cyklister struntar i regler, hur påverkar det bilden av cyklister? Tack för tipset!

Mina frågor till NTF och TFF
(Skickade idag 20 feb 2015 med e-post respektive webbmail till NTF och TFF.)

Hej!

Jag blev just uppmärksammad på sidan ”Cyklister på väg” på trafikeniskolan.se som finns på http://www.ntf.se/trafikeniskolan/teman/egenhand/cykel/default.asp?RecID=45701 . Där hittar jag några påståenden som jag undrar över och därför måste fråga er om. Eftersom det verkar vara ett skolmaterial är det förstås viktigt att räta ut alla eventuella frågetecken.

  1. Ni skriver att ”cyklister och förare av moped klass II som kommer från en cykelbana har väjningsplikt när de korsar en väg, även om det finns en obevakad cykelöverfart”. Vad jag kan se säger trafikförordningen något helt annat.
  1. Ni refererar till trafiklagstiftningen och skriver att ”rekommendationen är att cyklisterna håller till höger och gångtrafikanterna till vänster” på en gång- och cykelbana. Vem har utfärdat den rekommendationen? Jag ser både för- och nackdelar med den, och vill därför komma i kontakt med källan.
  1. Ni skriver att ”cyklisterna är tysta och snabba”. Jag håller med om att de är tysta, precis som elbilar. Men några långsammare fordon än cyklar i vanlig stadstrafik har jag svårt att komma på. Så vad menas med att de är så snabba?
  1. Ni skriver slutligen att ”många cyklister struntar i att följa trafikreglerna”. Det är en allvarlig anklagelse som kräver att man har ett bra stöd. Så hur gör ni jämförelser mellan olika trafikantslags regelbrott och hur kommer ni fram till att just cyklister bör pekas ut medan övriga trafikanters beteende inte ens nämns?

Tacksam för svar
Rolf Broberg, Trafikistan.se

Tillägg 23/2: Livstecken från TFF
Idag fick jag ett kort e-brev från TFF. Inte med svar på mina fyra frågor, och inte från någon som kände till materialet ”trafikeniskolan.se” som de är förstanamn för. Men ändå ett raskt första livstecken.

TFF är förstanamn på lärarmaterialet trafikeniskolan.nu

På varje sida i lärarmaterialet trafikeniskolan.se framgår att TFF är upphovsmännens förstanamn. Men den 24/2 berättar NTF att TFF bara står för finansieringen, se nedan.

Jag hoppas att det kan leda vidare till en konstruktiv dialog med dem som har ansvaret för ”Cyklister på väg”.

Tillägg 24/2: Svar från NTF
Jag fick just ett välkommet och initierat svar från NTF som jag återger i sin helhet:

Tack för ditt mail!

För det första vill jag bara tydliggöra att det är NTF som driver Trafikeniskolan.se och ansvarar till hundra procent för innehållet, TFF står för finansieringen.

Ska försöka svara på dina frågor efter bästa förmåga!

1. Tusen tack för att du gjorde oss uppmärksamma på skrivningen kring cykelpassager/cykelöverfarter! Vi hade noggrannt ändrat på NTFs sida, men missat informationen på Trafikeniskolan. Det är ändrat nu.

2. Rekommendationen att gångtrafikanter håller till vänster även på en gemensam gång- och cykelbana kommer både från NTF och från Transportstyrelsen. Tanken är att trafikanterna på bästa sätt ska kunna få ögonkontakt med varandra för att undvika kollision. Men det är som sagt en rekommendation, och det finna förstås tillfällen då det kan vara bättre att gångtrafikanten håller till höger, som när två gångtrafikanter möts. Även detta är en rekommendation som tillfället kan få påverka, t ex när två personer med hund möts, då är det bättre att hålla till vänster. Hela tanken med rekommendation istället för lag handlar om att man med ögonkontakt ska kunna lösa situationen.

3. Resonemanget om att cyklister är tysta och snabba relaterade till gemensamma gång- och cykelbanor och därför jämfört med gångtrafikanter. Jag har idag försökt göra detta tydligare.

4. Din sista kommentar, kanske den viktigaste, har jag i dagsläget inte gjort något åt. Det finns så vitt jag vet ingen undersökning som visar vilka trafikanter som följer reglerna bäst/sämst. Skrivningen syftar inte till att påstå att cyklister skulle vara sämre än andra trafikanter, även om jag träffat t ex poliser som påstår att det är så. Just här lyfter vi cyklisterna eftersom sidan handlar om just cykling. Men jag håller med om din kritik.

Under året ska vi gå igenom all text på Trafikeniskolan.se och kommer då absolut att ha dina kommentarer med. Vi vill lyfta cyklingen som något bra och viktigt, inte klanka ner på cyklister! Samtidigt vill vi att skolelever funderar över hur det ska kunna bli bättre i samspelet i trafiken i stort.

Stort tack för ett väl genomtänkt svar och bra ändringar! Här följer mina kommentarer:

Tillägg 24/2: Mina kommentarer till NTF:s svar idag
1. Om cykelpassage/cykelöverfart

Bra korrigering av texten i handledningen. Äran för upptäckten går till Christian Gillinger på Cyklistbloggen.

2. Om rekommendationen att gå till vänster
Jag håller med om att det ofta är bra att gå till vänster på oseparerade gc-banor och att ögonkontakten är det viktiga skälet. Men Transportstyrelsen ger ingen sådan rekommendation utan påpekar tvärtom att det inte finns några generella regler om gåendes placering. Se deras sida Gående. Det vidareutvecklar de även i två av sina forumsvar:

I det ena tillägger deras HansTänk om medborgare i trafiken, gående, cyklister, bilförare m.m. kunde tänka på det som står skrivet i Trafikförordningens 2:a kapitel [1 §]”. Där finns grundbestämmelser som handlar om omsorg, varsamhet, hänsyn och att inte hindra andra.

I det andra tillägger deras Gustav Ekemark att han personligen anser att lagen borde anvisa gående att hålla till vänster på rena cykelbanor precis som den redan gör på körbanor. Deras Bo tar upp flera skäl till att inte föreskriva var man ska gå på en kombinerad gc-bana. Han nämner bl.a. att gående då kan tvingas gå mellan bil- och cykeltrafik.

Bland kommentarerna nedan påpekar jag själv att bl.a. cykelpassager nästan alltid läggs närmast korsningen och övergångsställen bortom även för oseparerade gc-banor. Om man alltid ska gå till vänster (höger?) måste man korsa cykelströmmen före och efter varje vägkorsning när man går i den riktningen där övergångsstället inte ligger på den gåendes sida.

På gågator och gångfartsområden tycker jag inte att gående ska behöva tänka på cyklister. Men på en gc-bana gäller kraven i TrF att alla parter ska visa omsorg, varsamhet, hänsyn och inte hindra andra. Sämst är att gå flera i bredd mitt i banan utan någon koll på eller hänsyn till andra trafikanter och att lägga allt ansvar på andra. Bäst är att se till att man aldrig är i vägen för andra och att välja samma sida som andra gående. Bekvämt är det om man kan placera sig så att man har koll utan att behöva vrida nacken av sig stup i ett, dvs att gå till vänster. Men ibland är det inte praktiskt.

3. Om att cyklister är tysta och snabba
Ja, jämfört med gående är cyklister snabba, även de som promenadcyklar. Gående kan vara lika tysta, men en upphinnande gående närmar sig en framförvarande väldigt långsamt och hinner då oftast åstadkomma något litet skarp, stenknaster eller annat ljud som den framförvarande märker.

Jag tycker att textändringen här blev bra. Hade målgruppen varit äldre barn, kunde man rekommendera några underhållande psykologiska demonstrationer av hur vilt vår hjärna chansar istället för att hålla bättre koll på vår omgivning.

Vi människor tror att vi har full koll, men där bedrar vi oss grovt. Det är därför vi plötsligt kan gå rätt ut framför en annalkande cyklist utan att se oss för, eller kliva rätt ut i körbanan framför bussen på busshållplatsen. Även som cyklist kan vi svänga utan att se oss om det minsta om vi inte hör en bilmotor bakom oss.

4. Om att ”många cyklister struntar i att följa trafikreglerna”
Det är ett stort och känsligt ämne, och jag är glad att ni vill se över det i lugn och ro. Jag vill mer än gärna bidra med undersökningar, synpunkter mm när det passar er.

Vi får inte skuldbelägga cyklister som kollektiv, men inte heller ansvarsbefria dem som beter sig illa. Det är oftast väldigt svårt att rättvist jämföra olika trafikantslags regelbrott med varandra. Jag kommer snart ut med del 2 och 3 av en analys av bilisters, cyklisters och gåendes respekt för ljussignalerna i en utvald korsning. Där kommer jag att peka på viktiga skillnader som försvårar jämförelser trots att det gäller samma regelbrott i samma korsning. Men vissa jämförelser kan ändå göras.

Det här inlägget postades i Besked, Organisationer. Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till NTF och TFF om cyklister

  1. Gbgcyklaren skriver:

    Cykelfakta utan angiven källa verkar vara mer regel än undantag – även på lite mer inflytelserika ställen såsom NTF. Hoppas de svarar på dina frågor. Blir intressant att läsa.

  2. Hans skriver:

    Det finns fler tveksamma uttalanden utan källa på deras webbsida, till exempel: ”det är oftast [huvudet] som får ta värsta smällen vid en cykelolycka.” Det skulle ju innebära att cyklister i en tydlig majoritet av alla olycksfall slår sig i huvudet. Det är helt enkelt inte sant. I själva verket kommer de flesta undan med blåmärken, skrapsår, ont i knän eller handleder eller med inga skador alls. Om man skadar huvudet vid en cykelolycka kan det visserligen ha allvarliga konsekvenser, men det innebär inte att det är det som händer oftast.

    http://www.ntf.se/trafikeniskolan/teman/egenhand/cykel/

    • admin skriver:

      Det har du säkert rätt i. Men jag kan tänka mig att de vanliga olyckorna sällan registreras så att de kommer med i sjukhusens eller polisens rapportering. I så fall kommer ovanliga olyckor att se vanliga ut.

      Jag har hittills bara läst de två sidorna som jag pekar ut i min artikel, och det tycker jag känns som en lagom munsbit att ta upp med författarna. Jag vill ha en konstruktiv dialog med dem, inte riskera att få ett affekterat ställningskrig.

      Men alla texter mår förstås bra av att skärskådas och ifrågasättas. Antingen kan man få tillbaka vederhäftiga källor som faktiskt styrker ifrågasatta påståenden, eller så kan det leda till att texterna modifieras så att felaktigheter och tveksamheter undanröjs. Bägge fallen innebär en förbättring.

      Det vore inte fel om diskutabla påståenden i ett material riktat till lärare styrktes av källhänvisningar på samma sätt som man jobbar hårt med på Wikipedia.

  3. CW skriver:

    Som svar på punkt två: högerregeln. Visst, fotgängare har inte nån direkt skyldighet att hålla sig på varken höger eller vänster sida när de spatserar på en gång- och cykelbana, men det blir mycket enklare om man använder högerregeln. Prova att köra om några som – likt myror – bara irrar över hela GC:n, samtidigt som du får möte av en annan cyklist. Det blir kaos! Anpassa nu högerregeln och se hur mycket enklare allt blev!
    Av någon märklig anledning så finns det en sorts fotgängare som har valt att vara engelsmän och alltid jogga/springa på vänstersidan! Till och med i dedikerade cykelbanor…

    • admin skriver:

      Högerregeln innebär egentligen att man i korsningar ska lämna företräde för dem som kommer från höger om inget annat sägs. Men du menar kanske att både gående och cyklister borde hålla sig på höger sida av en gemensam gång- och cykelbana?

    • MickeB skriver:

      Det finns en viss inkonsekvens i lagstiftningen här. Trafikförordningens kap 7 §1 säger ju att gående ska hålla till vänster på väg – så varför ska man då byta sida då man hamnar på en GC-bana?
      Speciellt som lagtexten, såvitt jag kan hitta, varken säger till eller från om detta.

      (Och hur många har koll på att ”grupp[er] under uppsikt av en ledare” eller ”processioner” ska hålla till höger?)

      • Johan skriver:

        Nja, det står att gående skall gå vänster sida av vägen på väg som saknar gångbana.

        • CW skriver:

          Exakt, dvs om man finner sig på en landsväg eller liknande.
          Och ja, jag menar att om man är fotgängare så ska man gå på höger sida av GC:n. Av erfarenhet av de som går i (mot) min körriktning så börjar de flytta på sig, mot mitten och de gånger jag fått möte av en annan cyklist så resulterar det i att alla parter blir frustrerade och ser ut som frågetecken. När fotgängaren går med körriktningen så flyter det på – så länge som fotgängaren är uppmärksam och tittar bakåt innan den svänger av till vänster.
          Jag ska erkänna att jag nästan aldrig kollade bakåt när jag korsade cykelbanor när jag inte hade en cykel, men sen jag skaffade mig en och var nogrann med att följa trafikreglerna så började jag också bli mer vaksam som fotgängare – pga min cykling.

          • admin skriver:

            Rent allmänt tror jag att samspel mellan trafikanter blir bättre om båda ser varandra. Det är säkert därför som TrF säger att man ska gå på vänstra sidan av körbanan.

            I min cyklingsvardag tycker jag att gående till vänster ger bäst samspel i de allra flesta fallen. Dåligt kan det fungera om den gående inte upptäcker den mötande cyklisten förrän väldigt sent trots att man kommer mitt i synfältet. Det kan också fungera dåligt om man som cyklist inte styr så att det syns hur man tänker passera, och om man tittar bort så den gående inte känner sig upptäckt. Ögonkontakt är guld.

            Men det finns andra faktorer. Gående är oftast vana att hålla sig längst bort från körbanan och cyklister närmast den. Det utnyttjar nästan alltid utformningen vid korsningar och när gc-banor separeras. Och just det att cykelpassager ligger närmast korsningen med övergångsställen bortom gör att gående som alltid vill gå till vänster (eller kanske till höger?) måste korsa cykelströmmen före och efter varje vägkorsning i de 50% av fallen när övergångsstället inte ligger på deras sida.

            Tittar man på gåendes spontana placering på egna utrymmen, t.ex. i gallerior, verkar de flesta hamna till höger.

            För cyklister är det hur som helst en stor fördel om alla gåendes placering är samordnad på ena eller andra sättet så att det finns en cykelkanal utan alltför mycket slalom, och om gående och cyklande i bredd görs med uppmärksamhet och hänsyn till annan trafik. För att inte tala om plötsliga girar eller stopp.

          • Tvåhjulig filosof ute och cyklar skriver:

            Som fotgängare föredrar jag att gå som på landsväg dvs till vänster: jag ser mötande och det blir en mindre överraskning än när någon ljudlöst svischar förbi centimetrar fr vänster armbåge. Som cyklist föredrar jag fotgängare till vänster, men det spelar mindre roll bara de inte går i mitten, går rakt fram, och och inte oförhappandes korsar gc-vägen utan att se sig om. Har vid ett par tillfällen nästan blivit prejad av gc-vägen av barnvagnar efter ringsignal (!) utan att se sig om sneddat över gc-vägen (lagom när man håller på att passera).

            Förutom mobilzombies som inte är medvetna om någonting i sin omgivning kan jag inte påminna mig att jag haft direkta problem med mötande fotgängare. Mittåt: de som går i bredd utan att lämna tillräckligt plats att passera och som av princip inte flyttar på sig för cyklister.

            Ringklocka? Som fotgängare när jag hör en sådan är ryggmärgsreflexen att jag är i vägen, vilket om jag inte är det antagligen har kontraproduktiva effekter.

          • admin skriver:

            Det som Tvåhjulig filosof ute och cyklar skriver stämmer väldigt väl med min uppfattning.

            Ang. mötande som går i bredd: Bromsar man in framför dem så märks det att man försöker bidra till en lösning. Då kan de känna press att bidra till samspelet själva också. Funkar ganska ofta. Det gäller bara att akta sig noga för att visa irritation.

            Ringklockan kan absolut ha oberäkneliga effekter, speciellt om man ringer från kort håll. Då kan andra ljud göra mer nytta, såsom dämpade pling, växelklick eller ett litet klapper med handtaget. Då vet de att man finns.

            Men emellanåt får jag bromsa bakom en aningslös fotgängare och säga ”Ursäkta mig”. Även där känner många att ”nu har cyklisten tvingats bromsa för min skull, så nu måste jag göra något själv också”. Någon gång går det så långt så att jag måste knacka på deras axel för att bli förbisläppt på cykelbanan. Det är om de är alltför absorberade av musiklyssning eller samtal. Men även det brukar faktiskt sluta i god sämja.

  4. CW skriver:

    Att gå på vänster sida när du är ute och traskar på en landsväg är något helt annat. Då har du cirka en halvmeter till en meters utrymme att röra dig på som separerar din ”stig” och körbanan där bilarna kör. På gemensam gång- och cykelbana så finns inte detta. Vart tar då fotgängaren vägen när den får möte? Jo, den svänger ut till höger och på så sätt tvingas cyklisten att ta en ännu bredare vänstersväng. Lägg in ett möte med en annan cyklist och du får ett kaos. Vem är att skylla? Den jävla fotgängaren, that’s who.
    Varför ska fotgängare vara så jävla obstinata och gå till vänster när alla andra trafiksorter i det här landet håller till HÖGER!?

    Fortsätt med att vara en ”ursäkta mig”-cyklist och se vart det tar dig i trafiken.

    • Tvåhjulig filosof ute och cyklar skriver:

      En fotgängare som möter en cyklist går naturligtvis fortsatt rakt fram; jag kan inte komma på något som avvikit mot mitten av gc-vägen (men om det innebär att jag har fritt rakt fram så fortsätter jag att cykla rakt fram). Vad som däremot ofta sker är att när man hinner ifatt en cyklist går denna ut till vänster lagom när man ska passera: tvärsnitt och undanmanöver eller blodvite.

      Och vart tar en fotgängare som går på höger sida? Om denna möter en fotgängare på samma sida antagligen till vänster och vid plingande antagligen också till vänster.

      På de landsvägar andra vägar utan trottoar där jag gått har jag haft mellan 10 cm (centimeter!) och en halvmeter vägren att hålla mig på: inte överdrivet mycket marginal till mötande trafik. (Extra roligt vare sig man cyklar eller går på en väg som är ungefär en buss bred från dike till dike och man möter just en buss …)

      På gc-vägar brukar jag med fördel avvika ut på gräset t.ex. när en cyklist behöver smita förbi cykelhinder typ asfaltbula eller betonggris.

      Och naturligtvis, om vid ett möte med en annan cyklist det är jag som har ett hinder på min sida, må det vara fotgängare, betongblock, eller hål i vägen, är det min sak att anpassa framfarten så att jag kan passera hindret när det inte kommer någon mötande trafik.

      • Tvåhjulig filosof ute och cyklar skriver:

        Fotgängare är av naturliga skäl mer oförutsägbara än andra trafikanter och det är mycket enklare att samspela med någon som ser dig och vice versa, så jag föredrar att möta de fotgängare som jag passerar på minst avstånd (även om jag försöker ge de fotgängare jag passerar, vare sig mötande eller ej, maximal marginal).

        Sen kan ju en uttalat negativ inställning till fotgängare – ”jävla fotgängaren” – få fotgängare att bli mindre benägna att visa cyklister hänsyn …

  5. Gustav Ekemark skriver:

    Jag är medveten om att det är nästan 10 månader sedan detta blogginlägg. Jag upptäckte inlägget idag när jag gjorde en sökning på mitt eget namn i Google. I inlägget har ni skrivit ”deras Gustav Ekemark”, vilket för mig låter som att det implicerar att jag skulle ha varit anställd vid Transportstyrelsen vid tillfället. Så var inte fallet. Jag varken är eller har varit anställd vid Transportstyrelsen. Vad som är skrivet om min personliga åsikt är dock riktigt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *