Lagliga fulfix

Hur ska en utformare skylta och markera för att få önskade prioriteringar i trafiken? Ibland verkar det krävas fulfix om man ska ge cyklister rättigheter.

Cykelfält med heldragen linje
Jag läste just på Cyklistbloggen hur Stockholm har börjat måla en del cykelfält med heldragen linje istället för streckad. På AlvinLindstams fråga svarar Stockholm att det då egentligen blir en vägren, men i kombination med stoppförbudsmärken får man ett mera fredat ”cykelfält” än med de vanliga streckade linjerna.

Men med heldragen linje blir det fler skillnader mot vanliga cykelfält som det är troligt att trafikanterna inte har koll på. Läs Cyklistbloggens artikel.

Orange cykelbanelinjer
Samma blogg skriver även om de orange cykelbanelinjerna i Örebro som ska ge företräde för cyklister i korsningar, men som polisen säger inte betyder något enligt lagen. Det är risk att linjerna invaggar cyklisterna i falsk säkerhet.

Att medge cykling mot enkelriktat
I Göteborg och på en del andra ställen har man börjat använda förbudsskylten C3 för att modifiera tidigare enkelriktade gator så att de fortfarande ska verka enkelriktade för motortrafik men inte för cyklister.

Förbudsskylt C3-1

C3. Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass II.

Men hur kan man tillåta motortrafik åt ena hållet med en skylt som säger att motortrafik inte får förekomma? Svaret verkar finnas mellan raderna i Vägmärkesförordningens förtydligande av en annan förbudsskylt:

Förbudsskylt C2-1

C2. Förbud mot trafik med fordon.

Om skylt C2 säger nämligen Vägmärkesförordningen: ”Märket avser trafik med fordon i båda riktningarna”. Har inte ordet trafik den betydelsen i sig utan detta förtydligande? Ska avsaknad av ett likadant förtydligande för skylt C3 tolkas som att den bara gäller trafik i en riktning?

Jag har stenhårt uppfattat bägge skyltarna som avgränsare för ett område där ett förbud råder. Men det verkar som om C3 implicit bara förbjuder en riktning. Man ska alltså inte bli förvånad om det lagligen strömmar ut motorfordon från skyltens baksida.

Cykelutredningen använder hela 20 sidor för att analysera alla problem och möjligheter med att tillåta cykling mot enkelriktat. Varför har vi en lag som gör det så krångligt?

Funderingar
I alla dessa fall har utformaren försökt uppnå vällovliga syften, fast genom att använda de enda till buds stående uttrycksmedlen på ett trixigt sätt. Det driver upp komplexiteten i trafikmiljön.

Varje användning av ett uttrycksmedel borde befästa dess enkla grundbetydelse. På så sätt skulle trafikmiljön bli allt självklarare ju mer trafikanterna rör sig i den. Men i exemplen ovan har grundbetydelsen måst åsidosättas i jakten på en begärlig sidoeffekt.

Anledningen till sådant trixande verkar vara att lagen inte har fokus på att erbjuda de funktioner som blivit viktiga i modern stadstrafik. Den har fortfarande inte dödstädat i arvet från bilsamhällets storhetstid där cyklisten kunde betraktas med ett roat överseende. Och på grund av trögheten i den internationella standardiseringen av trafiklagar som vi är bundna vid, orkar moderna utformare inte vänta på förbättringar av lagen. Ska de komma någonvart, måste de fulfixa ihop nya konstruktioner av de lagelement som redan finns.

Varför kan dagens lagsystem inte erbjuda fredade cykelfält, cykelleder med företräde och dubbelriktad cykling på gator med enkelriktad motortrafik på ett enkelt och rättframt sätt? Och är det någon som jobbar på det? Fredade billeder med absolut företräde har lagen haft på sitt silverfat i mannaminne.

Tillägg 4/12
Här är några bilder till stöd för diskussionen nedan.

Cykelfil mitt emellan två bilfiler

Cykelfil på Berzeliigatan i Göteborg som får heldragna linjer närmast korsningen.

Motortrafik förbjuden i en riktning

Trots skylten motortrafik förbjuden får man till min förvåning köra bil från andra hållet.

Skylt för motriktad cykeltrafik

Tack vare denna vita skylt borde trafikanter inte bli förvånade om de möter cyklister från andra hållet.

 

Det här inlägget postades i Lagmakten, Skyltar o symboler. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Lagliga fulfix

  1. Krister Isaksson skriver:

    Tack för en mycket bra analys och text.

  2. CykelNisse skriver:

    Till min stora förvåning så hade jag visst också skrivit något om detta för ett tag sen – http://cykelidiot.blogspot.com/2012/11/motvalls.html Och efter att ha sett några olika varianter har jag nog blivit mest förtjust i kombinationen vägmärke C1 + målad & märkt cykelbana åt motsatt håll (alternativt tilläggsskylt att det är undantaget cyklister) – se t.ex. http://goo.gl/maps/xtEMw (fast refugen kunde nog varit lite mindre). Mest för att det blir tydligt för alla vad som gäller (vilket som påpekas inte nödvändigtvis uppnås med användande C2/C3 + tilläggsskylt).

  3. Förvirrad skriver:

    Originellt nog har man skyltat ersättnings-GC(sic!)-vägen (för att vara GC-väg relativt bred grusväg) vid E18-bygget vid Tensta & Rinkeby med såväl D6 (gång & cykelbana) som E9 (gångfartsområde) kombinerat med antingen varning om att blandtrafik kan förekomma eller C4 (motortrafik förbjuden: vilket i praktiken inte hindrat biltrafiken). Betyder det att det egentligen är förbjudet att cykla mer än gångfart (på en grusvägen ute på ett fält)? Om jag inte missminner mig verkar vad som gäller också variera från vilket håll man kommer …

    • Robert skriver:

      Enda orsaken jag kan tänka mig att de använder både D6 och E9, är att man vill få ned hastigheten på cyklar/moped klass II till gångfart även om inga gående är i närheten, samt parkeringsförbud. För vid D6, så får man parkera cyklar och mopeder med två hjul. Men inte om E9, finns.

      C4, kan de ha för att få bort trehjuliga mopedklass II. Vilka får åka annars.

      Fyrhjuliga (eller trehjuliga) bilar får inte åka, det säger både D6 och C4.

      E9 borde dock gälla åt alla håll, låter kosntigt annars. Namnet säger ju gångfartsområde annars med. Konstigt.

      • Förvirrad skriver:

        Den intressanta frågan är varför man villa ha ner farten (till gångfart) på den bredaste gc (sic!) vägen i trakten som går längs med E18 och till Kista på Järvafältet, Trafikverkets markerade led till Kista från det hållet: närmast motsatsen till en innerstadsgata med mycket fotgängare. Och som ska fungera som ersättning till den renodlade gc-väg (dock populär bland bilister på väg till/från koloniträdgårdar) som togs över av byggtrafiken.

        Å andra sidan, jag har sett en ”Järva cykelled” skylt under en D5 (påbjuden gångbana) och en trafikverkets cykelledsskylt under en C10 (förbud mot trafik med cykel och moped klass II), så man borde nog inte vara så förvånad.

        • Robert skriver:

          Undrar om det inte är så att det är speciella personen som sätter upp cykelledskyltarna. Exempelvis svenska cykelsällskapet, men även kommuner ibland, samt Trafikverket.

          Det jag skulle tänka mig bli problem är om kommunen/länsstyrelsen beslutar om att ändra. För byggfirman som får skylta om, så tror jag de tänker att det är lättare att låta cykelledskylten sitta kvar, än att de ska ta ner den och försöka lista ut vem som är skylt-ägare.

          Förbud/påbud lär ju gälla över en rekommendation av ett lokaliseringsmärken.

          Så här blev det utanför Norrköping:
          http://www.cyklistbloggen.se/2013/11/samtidigt-pa-cykelvagen-del-2/

          Visserligen inget cykelförbund där, men lämpligt att skylta om att det är en rekommenderad färdväg för cyklar. Nja.

  4. Robert skriver:

    Kommer ihåg att GP intervjuade de som åkta bil i Göteborg, om varför de åkte när det var förbjudet. De flesta svarade att det var för att det är ”felskyltat, det kommer ju bilar ifrån andra hållet, så man får åka där”.

    Grundregeln är annars att ett förbudsmärke gäller ifrån skylten till nästa gata. Om det är en zon så ska det vara skyltat med zon skylt eller märke tätbebyggt område. Sedan så kan det finnas undantag, exempelvis hastighetsbegränsning gäller till nästa hastighetsbegränsning.

    Personligen så tycker jag också att varianten där det är förbjuden infart med fordon, och en cykel hänvisning bredvid. Men den kommer att kostnadsskäl enbart att finnas om en gata är enkelriktad (enligt LTF). För om det enbart är förbjuden infart med motorfordon, så är gatan egentligen inte enkelriktad, utan det är möjligt med mötandetrafik, exempelvis cykel och moped klass II. Man håller som vanligt höger, vid korsningen, eller mitten vid vänstersväng. Parkering enbart på högersida, (om inte annat anges).

    Så länge inte dessa vägmärken finns så är mötande trafik möjligt. E16 (Enkelriktad trafik) eller E1 (Motorväg).

    Det händer ofta att många blir förvånade att det kommer exempelvis cyklar och mopeder, när de åker på smalare gator, där man inte brukar möta bilar.

  5. Moa skriver:

    Intressant text! Det är spännande hur olika man kan tolka skyltar. Som boende i Uppsala sedan flera år tillbaka så tolkar jag den ofta förekommande C3 (förbud mot trafik med motordrivet fordon) som förbjuden infart. Din tolkning känns väldigt avlägsen! Kanske lär vi oss betydelserna av skyltar lika mycket genom våra upplevelser av trafiksystemen runtomkring som de faktiska regelverket?
    För övrigt så var jag säker på att cykelfält lika gärna kan ha heldragna linjer som sockerbitslinjer.

    • admin skriver:

      Jag trodde också att ett cykelfält kan ha heldragen linje. Så är det t.ex. i Göteborg när man kommer på Berzeliigatan från Götaplatsen och närmar sig korset med Södra vägen. Där är filindelningen:

      Vänstersvängande bilar | Cyklar vänster och rakt fram | Högersvängande bilar

      Sockerbitarna övergår i heldraget när man kommer nära korsningen, för där ska alla sluta vela. För bilar är ju detta standard nära korsningar. (Jag har nu lagt till en bild från platsen, se ovan.)

      Men VMF 4 kap 5 § säger: ”Heldragna linjer används i stället för motsvarande brutna linjer när det av trafiksäkerhetsskäl inte är tillåtet att färdas över till motgående körfält, byta körfält eller färdas ut på vägren eller motsvarande. En cykelfältslinje kan dock inte vara heldragen”.

      Antagligen räknas det partiet inte som cykelfält trots att det har målad cykelsymbol och cykelpilar. Bilar få ändå inte korsa linjerna där, så trots att det är något annat så verkar det vara likvärdigt med ett heldraget cykelfält i just detta fall. Jag börjar fatta varför §-tecknet har så många intrasslade snirklar.

    • admin skriver:

      Jag tror precis som du att vi lär oss betydelsen av skyltar mycket genom våra upplevelser av trafiksystemen runtomkring. I själva verket är det nog vår viktigaste källa till förståelse. Vi lär oss över huvud taget väldigt mycket av att iaktta varandras beteende, inte bara i trafiken. Det är också därför man säger att barn gör som andra gör, inte som dom säger.

      Men eftersom det är lagen som dömer oss, får den inte krångla till förståelsen. Få kan lagen utantill, utan de flesta måste förlita sig på tolkning med hjälp av analogi och sunt förnuft. Vi har en grundläggande förbudsskylt (C2) utan symboler i som betyder förbud mot all trafik med fordon från båda hållen. Då är det ganska konstigt om samma skylt fast inskränkt med hjälp av en bild på de fordon som avses, plötsligt bara gäller ena hållet.

      Förutom skylt C3, avbildad ovan, har vi bl.a. skylt C9, Förbud mot trafik med fordon lastat med farligt gods. Är det inte ganska otippat att den skylten bara förbjuder transport av farligt gods i ena riktningen? Ändå är det i hela VMF bara skylt C2 som anges avse trafik med fordon i båda riktningarna.

      Som sagt: Varje användning av ett uttrycksmedel borde befästa dess enkla grundbetydelse. På så sätt skulle trafikmiljön bli allt självklarare ju mer trafikanterna rör sig i den.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *