Korta avstånd 2035

I remissutgåvan av Göteborgs trafikstrategi 2035 vill man satsa på att utveckla ett antal s.k. ”strategiska knutpunkter” i stan där det mesta som vardagslivet kräver finns inom bekvämt cykelavstånd. Det tänkte jag kommentera så här i mitt remissvar (inskickat 24 juni). Åsikter?

Remissutgåvan sid 6:
Vi behöver också komplettera det hittills rådande planeringskonceptet ”tillgång via snabb rörlighet” med successivt allt bättre ”tillgång genom korta avstånd”.

Att ta sig från konceptet ”tillgång via snabb rörlighet” till mera av ”tillgång genom korta avstånd” (sid 6) kan få väldigt många intressanta konsekvenser.

Korta avstånd betyder att man kan gå eller cykla. Börjar man cykla, upptäcker man cykelns möjligheter, och då tror jag att många snart börjar cykla även längre ärenden. Detta gynnas av att trafikstrategin föreskriver bra cykelvägar mellan strategiska knutpunkter. Man får mer motion och bättre hälsa. Man blir också en förebild för andra som då kan se att cykeln är ett bra alternativ. Ökad cykeltrafik ger ökad säkerhet i trafiken genom den välkända effekten ”safety in numbers”. När cykling blivit tillräckligt vanlig kan folk börja kräva att fler och fler varor och tjänster ska finnas inom cykelavstånd.

Korta avstånd betyder också att området är befolkat hela dygnet eftersom det rymmer både boende, affärer, arbetsplatser och platser som besöks på fritiden, såsom restauranger eller kultur- och föreningslokaler. Ett befolkat område blir säkert tryggare mot inbrott. Folk i området lär känna varandra i större utsträckning. Detta kan öka den interna sociala kontrollen, tilliten och förhoppningsvis även integrationen.

Det finns dock utmaningar.

Lokalkostnader: Höga lokalkostnader i centrala lägen motverkar allsidiga utbud. Idag är vi tränade att söka oss ut från stan till stora lågprismarknader med breda sortiment. Den vanan måste vi känna anledning att bryta för att det lokala utbudet ska ha en chans.

Planerare glömmer cykeln: Större affärer för dagligvaror som ligger inom geografiskt räckhåll har oftast gjorts mycket lätt tillgängliga för bilar men dåligt tillgängliga för cyklister. Planerarna har dragit cykelbanor ”ur vägen” för bilarna så att det blir extra svårt att komma intill, och det saknas ofta bra cykelparkeringar vid målet. Detta beskriver Johannes Westlund närmare i sin bloggartikel Att försöka handla med cykel. Det är alltså inte bara allmänhetens vanor som behöver ändras, utan även planerarnas.

Ökad långpendling: Västsvenska paketet medför en kraftfull pendelpump som gynnar allt mer och längre pendlingsresor med mer perifer bosättning som följd. Det är precis motsatsen till idealen för den nära staden. Visserligen gynnas i första hand miljövänlig tågpendling för längre resor, men det innebär ändå att fler kommer att välja att bo ”på landet”, lagom långt bort från någon pendelparkering. För dem kommer bilen att bli viktig för allt vardagsliv utom just för resorna mellan de punkter och på de tider som pendelpumpen erbjuder. Stor ytspridning av boendet kan samtidigt resultera i mer segregation. Strategin behöver undersöka vilka möjligheter som finns att förverkliga en bärkraftig och komplett ”nära stad” i de strategiska knutpunkterna trots pendelpumpen.

Det här inlägget postades i Trafikstrategi 2035. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *