Index

Det har blivit en hel del bloggartiklar här på Trafikistan sedan den startade i januari 2012. Här listas de som jag tror fortfarande har allmän relevans, kronologiskt ordnade med senaste överst. Om flera artiklar ingår i en serie, listas normalt bara huvudartikeln som i sin tur har länkar till de övriga. Nya kommentarer i gamla artiklar välkomnas varmt!
(Listan senast uppdaterad 16 november 2021)

Varför denna svängfest? – Denna cykelbana gör en märklig krumbukt med skarpa kurvor istället för en mjuk linjeföring som det finns plats för. Varför?

Förebilder på GC-banan – Cykel- och gångsymboler är förebilder för var vi ska gå och cykla. En del symbolplaceringar är föredömligt sätt, andra motarbetar samspel.

Korsning utan trafikljus – Trafikljus är ibland ineffektiva. I denna film ser man hur smidigt trafikanter kan interfoliera i en korsning utan trafikljus.

Jämn eller bucklig cykelbana – Varför blir lagningar efter grävarbeten ofta så buckliga med ojämna skarvar? Samtidigt blir vissa lagningar exemplariska.

Ur vägen, Styr och Ställ! – En del av de nya parkeringsplatserna för Styr & Ställ inkräktar ogenerat på cykelbanor. Är det inte bakvänt att göra om cykelbana till parkering?

Mitt remissvar till ny ÖP – Jag har inriktat mig på trafikens klimatpåverkan och på hur viktig cykeln är för att inte helt spoliera möjligheterna att uppnå hållbar trafik på riktigt.

Boulevard utan cykelhinder – Göteborg ska boulevardisera en lång sträcka som hittills skyddat cykelns hinderfria pendlingsbana i milperspektiv. Hur undvika att det förstör för lång cykelpendling?

Hisingsbrons rödljus – Jag har mätt den dåliga prioriteringen av cyklister i trafiksignalerna till nya Hisingsbron. Den största boven för framkomlighet blir tydlig.

Inför översiktsplan-remissen – Dialogunderlag med mina läsare inför mitt slutliga remissvar om ny översiktsplan för Göteborg.

Gåendes placering i körbana – Vad gör det för skillnad för cykelns framkomlighet om man går till höger, till vänster eller mitt i körbanan? Jag har mätt på en lugn gata.

Vilken trafik tål klimatet? – Balansen mellan trafikslagen har en helt avgörande betydelse. Här är de olika trafikslagens livscykelbaserade klimatpåverkan i grova drag.

Pendlingscykelbana i vågor – En underbart jämn bana utsattes för ett grävarbete. Lagningen blev rejält bucklig. Jag jämför grävd med opåverkad del.

Hållplats mitt i cykelbanan – Hur kan en hållplats poppa upp mitt i en cykelbana utan att cyklisterna hanteras? Jag frågar och får svar.

Hur mäts green city zone? – I projektet Gothenburg Green City Zone ska man nå helt utsläppsfria transporter redan 2030. Men mäts klimatpåverkan i livscykelperspektiv?

Alltför trång cykelsväng – Ingen klarar nog att göra en 90-graderssväng utan övertramp på Korsvägens cykelkorsning framför Mässan. Är dimensioneringen verkligen acceptabel?

Hänsynslösa chikaner – Här står chikaner och hindrar vardag som helg trots att arbetsplatsen är på en anslutande väg. Bjärt kontrast till ett annat arbete på samma bana!

Trottoarernas utklivare – Hur vanligt är det att vi som gående ser oss om innan vi kliver ut i körbanan om trafiken är gles och tyst? Jag har mätt.

Mycket rött för lite buss – Kollektivtrafiken får ibland enorma marginaler när deras signalprioritering stoppar gående och cyklister. Vi kan få rött väldigt länge både före och efter en passage. Teknik anno 2020 borde kunna mycket bättre än så.

Vilken trafik klarar klimatet? – Även om vi behöver alla trafikslag, har balansen mellan dem en helt avgörande betydelse för klimatet. Skillnaderna i klimatpåverkan är jättestora! Ju fler som cyklar, desto större spelrum för dem som måste resa långt och mindre klimatsmart.

En fantastisk lägesbild! – I Västtrafiks webbprogram diskuterade en expertpanel kring trafik, trafikslag, samhälle, politik, stadsutveckling, framtid och klimatförändringar. Ett gediget helhetsgrepp! Cykeln kommer ut bra, faktiskt bäst av alla. Se programmet!

Lätt att parkera sparken bra – Hur svårt är det egentligen att hitta en plats att parkera sin elsparkcykel som inte är i vägen för andra? Det räcker med att ta en rundtur i stan för att se att massor av människor lyckats parkera sin spark bra. Ett bildgalleri.

Cyklisters placering på banan – Var på banan placerar sig de flesta cyklisterna spontant? Hur lätt blir det då att köra om? Och hur förändras placeringen om banan har någon form av diskret indelning? Ett tillfälle att undersöka det uppenbarade sig nyligen.

Elsparkcykelproblem – Vad har Göteborgs Stad gjort och vad kan den göra för att motverka illa parkerade och illa körda elsparkcyklar? Vilka krav kan ställas på uthyrande företag? Jag beskriver läget, bl.a. med info från trafikkontoret.

Missriktad kollektivprio – Kollektivtrafik har i allmänhet prioritet i Göteborgs trafiksignaler. Men ibland orsakar de rött för cyklister trots att fordonen tar en annan väg. Jag beskriver några ställen där detta händer och föreslår lösningar.

Nytt klimatpgm på remiss – Här är mitt remissvar på Göteborgs nya miljö- och klimatprogram. Min poäng är att kollektivtrafik, gång och cykel är olika bra för klimatet. Det måste framgå i programmet så att kommunen gör rätt prioriteringar mellan dem.

Vem är jag egentligen? – Idag publicerade GP en stor artikel om mig och mitt ideella intresse för att förbättra vardagscyklingen i stan.

Varför cykelstället Publicus? – Publicus är en stor bygel för att parkera och låsa fast cykeln. Den är vanlig i Göteborg, men jag ser flera nackdelar jämfört med en ren cykelstolpe. Här beskrivs dessa problem.

Elefanter i cykelbanan – Alléns pendlingscykelbana har under våren blivit kantad av många djupa spår från fordon som banan definitivt inte är dimensionerad för. Undvik sådana fordon eller bredda och förstärk banan rejält!

Förtvinar Alléns cykelbanor? – Detaljplanen för station Haga ger oroväckande och motstridiga uppgifter om hur Alléns cykelbanor ska förändras. Kommer t.ex. den 3 m breda pendlingscykelbanan i mitten att bli bara 1,5 m? Jag frågar SBK.

Mat per cykel kontra moped – Varutransport per cykel är klimatsmart och något vi borde gynna. Men mopeder kan vara riktiga superförorenare. Jag har mätt fördelningen mellan cykel och moped för två företag som kör hem restaurangmat. Det skiljer mycket!

Se inte mat som cykelbensin – Ska gåendes och cyklisters mat räknas som drivmedel i LCA? Det kan fyrdubbla cyklistens växthuseffekt och negligerar hälsoaspekten.

En helt central cykelbarriär – Stadsutvecklingen runt centralen isolerar de södra pendlingscykelbanorna från Hisingsbron och mångdubblar konflikter med gående.

Reklam-sadelskydd till alla? – Då och då sätts det sadelskydd med reklam på alla cyklar som står i innerstan. Är det önskvärt? Jag har undersökt acceptansen på flera sätt.

Spårvagnar orsakar lång-rött – Jag har mätt hur länge gående och cyklister får rött vid Järntorget när en spårvagn passerar. Det är rött betydligt längre än nödvändigt.

Stenpirens samspel haltar – Utformningen vid Stenpirens resecentrum stödjer inte samspelet mellan gående och cyklister. Jag problematiserar TK:s undersökning.

Elsparkcyklars miljöpåverkan – En färsk studie visar att elsparkcykeln som du hyr på gatan totalt sett är mycket sämre för miljön än man kan tro.

Läraregatans luriga korsning – Flera cyklister undrar varför denna cykelpassage slutar bryskt med en enkelriktat-skylt. Men det finns en dold orsak som kan förtydligas.

Minglande spårvagnar – Varför anlägga mingelpartier bland gående på våra viktigaste pendlingscykelstråk? Ett tankeexperiment med spårvagnar kanske kan ge lite perspektiv.

En svårbegriplig svängfest – Svängfester för cyklister kan vara motiverade ibland. Men den här krumeluren är svår att förstå nyttan med.

Cykel och spark på Avenyn – Jag har räknat cyklister och elsparkcyklister. Hur är proportionerna? Hur många kör på trottoaren? Hur många kör vänstertrafik på gatan?

Delsjövägen gynnar cykling – Många bra saker med Delsjövägens pendlingscykelstråk som planerare som jobbar för ökad cykling ska ha cred för.

Omledning vid Pustervik – Omledningar av pendlingscykelbanor bör välskyltade. Men denna skickar cyklisterna rätt ut i dimman och missar helt bästa vägen.

Korsvägens röda stråk – Visionsbilden visar tydliga röda stråk. Cykelbana ser det ut som, men här ska det tvärtom betyda gångstråk. Stan blir ett uttrycksmedel fattigare.

Ny översiktsplan på remiss – Översiktsplanen regerar över stadsutvecklingen. Nu finns en ny ÖP ute på samråd. Här är Cykelfrämjandets yttrande som jag är medförfattare till.

Omledning för vem? – Hur ska Göteborgs alla omledningar skyltas så att de blir begripliga för alla? Skyltningen vid Korsvägen tycker jag saknar en viktig nyckel till förståelse.

Centralenområdet per cykel – Här omvandlas staden totalt med Västlänk, Hisingsbro, ny innerstad i Gullbergsvass mm. Men hur hanteras pendlingscykelnätet?

Korsvägens gc-korsanden – Utgör det stora cykelflödet ett hinder för gående? Hade det varit bättre att blanda dem ostrukturerat? Vad kan en timmes flödesstudie säga om det?

Liv och rörelse med cykel? – Webbplatsen ”För liv och rörelse” beskriver hur Göteborg främjar cyklandet på flera olika sätt. Jag återger och kommenterar bra och dåligt.

Hur prioritera cykeln i stan? – Med ”cherry picking” kan strategidokumenten fås att ge mycket olika prio för pendlingscykelbanorna beroende på planerarens preferenser.

Trafikregler på torgyta – Får man cykla på torgytor? Och har gående på torgytan några krav på aktsamhet? Transportstyrelsen svarar och jag kommenterar.

Skeppsbron vs cykelpendling – I Skeppsbrons stadsutvecklingsplan hanteras pendelcykelbanan som en gågata.

Korsvägens cykelströmmar – Min kartläggning av rusningsflöden med 914 cyklister och deras vägval under en morgontimme den 8 2018 juni.

Mer butiksdöd utan cyklar – Kan gång- och cykeltrafik vara lösningen på butiksdöden? Provokativ fråga? Sweco har tittat efter istället för att gissa.

Hur ska bussen fyllas? – Västtrafik gör reklam för att en fullsatt stadsbuss tar bort en bilkö på 328 m. Jag problematiserar.

Trafik mot Örgryte-rödljus – Mätning och analys av hur bilister, cyklister och gående beter sig vid gult och rött.

Rött ljus i onödan – Hur mycket rött får cyklister trots att det är fritt? Jag har mätt i Allén. Kan man nå 20 km/h medelfart på pendlingscykelstråk trots ineffektiva trafikljus?

Cykla eller gå mot rött? – Struntar cyklister oftare i rött ljus än gående? Är det bättre att gå än att cykla mot rött? Ger lagen de gående frikort? Vad är själva syftet med rött ljus?

Bortfintat gc-samspel – Galet, för om cyklister och gående ska kunna samspela, måste utformningen tydligt visa bägge parterna att den andra finns där deras vägar korsas.

Hur ska VGR minska CO2? – Regionen vill minska transportsektorns klimatutsläpp med hela 80 procent till 2030 genom att satsa på biltrafik as usual. Va?? Jag problematiserar.

Långparkerade cyklar hindrar – Parkeringsproblem, framför allt att var fjärde cykelstolpe på Avenyn upptogs av cyklar som stod i mer än två veckor där man bara får stå ett dygn.

Sprängkullens bra omledning – En högklassig omledning av cyklister i Göteborg à la Nederländerna! Här har Trafikkontoret och entreprenören ansträngt sig!

Vasagatans endurobana – Ett ständigt materialflimmer på cykelbanan varnar för allt och inget. Och gående ser inte att de korsar en cykelbana. Effektiva hinder för samspel.

Omledn Gbg C – Läppstiftet – Förvirrande skyltning med olika budskap från olika håll. Tre gånger så lång väg för cyklister som för gående trots att man vill att fler cyklar.

Bilars respekt för cykelbanor – Några använder cykelbanan som om den var deras VIP-parkering. Men många visar tydlig respekt också. Exemplen radas upp.

Skyltar i farlig vinkel – Om tillfälliga kollektivtrafikskyltar som vinklats ut i cykelbanan, ställts ut lealöst eller skymmer cyklisterna för dem som går från hållplatsen.

Cykling under byggskeden – Lindas och min artikel nr 3 av 3 till Trafiknämnden för att inte tappa cykelprogrammets två övergripande mål.

Lyft pendlingscykelnätet – Lindas och min artikel nr 2 av 3 till Trafiknämnden för att inte tappa cykelprogrammets två övergripande mål.

Tydliggör cykelbanorna – Lindas och min artikel nr 1 av 3 till Trafiknämnden för att inte tappa cykelprogrammets två övergripande mål.

Orange hänvisning brister – Omledning av cyklar vid byggen har utvecklats i Göteborg. Vissa saker får beröm, men det finns flera bottennapp också.

Att cykla till Ekelundsgatan – Helt galna omvägar för cyklister när en harmlös sträcka enkelriktas. Jag förstår inte anledningen.

Reklam för GC-kollision – Reklamskyltar vill synas, men kan därmed hindra trafikanter från att se varandra. Här ett exempel som var en hårsmån från kollision.

Röster om Målbild 2035 – Flera tunga remissinstanser efterlyste precis som jag mer hänsyn till cykeln när kollektivtrafiken vill kapa åt sig mer stadsrum.

Att asfaltera en cykelbana – Bilarnas släpljus på cykelbanan visade att denna asfaltering blev mycket bättre än den förra.

Cykla i New York City – Intressanta och positiva erfarenheter från cykling på Manhattan.

Rensa bort övergivna cyklar! – Använd lagen om max 24 tim parkering för att få bort rena dökött-cyklar som stått i över en månad på ständigt fullbelagda parkeringar!

Den ofrivillige cykelägaren – Försäkringsbolag äger stulna cyklar som belamrar stans cykelparkeringar, men tar inget ansvar för dem ens när man ber om det.

Sören Nordlund om beteende – Jag bad om Sören Nordlunds syn på fenomenet att några cyklisters dåliga beteende så lätt blir ”alla cyklister”. Vad kan vi andra göra?

Kritik mot Målbild 2035 – Mitt remissvar om VG-regionens kollektivtrafikplan. Kommer utbyggnaden att smula sönder stans pendelcykelbanor?

Offra inte cykeln till 2020 – ”Kollektivtrafiken ska fördubblas till 2020” säger riksdagens trafikutskott. Tillåts cykeln bli överkörd i denna process?

En dag på trottoarerna – Olika synpunkter på trottoarcykling. Borde det vara tillåtet egentligen?

Nära till allt – En stad med allt inom cykelavstånd gynnar hälsa, miljö mm. Men det finns starka utglesande intressen.

Plogning på Älvsborgsbron – Utan varning plogas Älvsborgsbrons cykelbanor igen helt av hänsyn till bilarna. Omvägen via nästa bro är ca 12 km.

Igenplogad cykelbana – Plogbilen i körbanan täpper som slutkläm igen den fint plogade cykelbanan intill.

Drastiskt förlängt rödljus – Plötsligt fick cyklister länge rödljustid bara för att rödljuskörande bilar skulle få mer tid att köra mot rött i lugn och ro. Sensmoral?

Centralen runt, inledning – En cykeltur runt Göteborgs central i 7 delar avslöjar massor av problem, förlåt – utmaningar, för cyklisterna.

Oväntade nivåer är farligt – Tre olika fall av oväntade nivåskillnader som innebär fara för cyklister.

Testa omkörningsbredden! – Hur bred måste en enkelriktad cykelbana vara för att man ska kunna köra om? Här är ett utmärkt ställe där man kan testa det irl!

Cykla i buss- eller bilfilen? – Jag frågade Transportstyrelsen med ett knivigt fall som exempel och fick bra svar.

GC-flöden på Södra Vägen – Före- och eftermätningar av gc-separering vid ombyggnad av g|c-bana längs Södra Vägen.

Tack för agila chikaner! – Storartat att dra undan chikanerna för cyklister varje dag när arbetsdagen är slut!

Kamouflerad cykelsymbol – I detta virrvarr av materialskillnader ser gående inte cykelbanan. Kontrastlösa symboler bortom VMF:s tydliga anvisningar hjälper inte.

Vänd cykelsymbolen rätt – Symbolers orientering och gruppering på en skylt kan samverka med eller motverka förståelsen av avsett budskap.

Jag måste gå på cykelbanan – Gångbanan intill var helt enkelt för ojämn för den gamla damen.

Vad är bra gc-separering? – Mitt borrande i hur olika separering av gc kan fungera och varför. Stöder sig på tre tidigare artiklar.

Jonsson och Hydén om g|c – Jag plockar russin ur deras rapport ”Utformning av separering av gående och cyklande” från 2005 och resonerar om dem.

Principer för spårövergångar – Chalmers fem klarsynta råd för utformning av spårvägsövergångar

Vision utan cykel – I stadsplanerarnas visioner kan cykeln behandlas illa. Dåligt utgångsläge när cykelplanerarna sedan kopplas in.

En cykelbana i släpljus – Bilarna ger släpljus på cykelbanan och avslöjar stora ojämnheter och ger ledtrådar till hur de uppstått.

Mina punkter om cykelplanen – Mitt remissvar till Göteborgs Cykelprogram 2015-2025 som tar upp nio viktiga cykelfrågor och ger förslag.

Alla behöver samspela – Både trafikanterna, utformarna, lagarna och ordningsmakten måste hjälpas åt. Och det kräver kunskap om psykologi och sociala krafter.

Inga tvetydiga korsningar – Korsningar med gående eller bil finns i tusen nyanser. Förtydliga till två eller max tre varianter som vi kan lära oss förstå.

Förhindra evigt rödljus – Kollektivtrafik kan stjäla alla gröntiderna för cyklister. Det måste finnas en gräns för hur många omlopp cyklisterna kan tvingas stå över.

Idé för lättare omkörning – Omkörning kräver mer bredd än möte. Jag beskriver en idé som kanske kan öka möjligheterna att köra om.

Svängande lastbil nära ögat – Jag beskriver ett fall där jag själv var nära att hamna under en svängande lastbil pga ett rent missförstånd.

Bältesspännarnas GC-kamp – Jag mätte hur dåligt en separerad g|c-bana utan vare sig symboler, vita linjer eller materialskillnad fungerade.

Dags för cykelkörkort? – Svar till cykelkritisk insändare: Skyll inte allt på cyklisterna! Vi måste alla delta i samspelet.

Finns enkelriktade cykelbanor? – Cykelpilar är inte tvingande, men då måste trafikljusen mm kunna ta hand om dem som cyklar åt ”fel” håll.

De självskymmande skyltarna – Om en skyltprincip för cykelvägvisningen i Göteborg där de olika skyltarna på stolpen metodiskt döljer varandra.

Lagliga fulfix – När utformaren måste använda lagliga medel på ett trixigt sätt, drivs komplexiteten i trafikmiljön upp.

Kraften i det omedvetna – Flera forskare om hur mycket av det vi gör som är omedvetet och styrt av förväntningar. Vi utformar inte alltid trafikmiljöerna utifrån det.

Allens klockrena cykelsymboler – Allén har fått nya cykelsymboler, placerade där de behövs som bäst – just där gående ska korsa. Bra!

Grön gubbe, rött för cykel – Varför kan det vara rött för cykel när gående får grönt? Det kan finnas både bra och dåliga förklaringar.

Farliga cyklister – Generalisera inte de hänsynslösa cyklisterna till ”alla cyklister”.

Hur fort cyklar folk? – Min mätning av 155 cyklisters och 54 gåendes hastigheter på fri bana. Man går i 5-6 km/h men cyklar i 15-30 km/h.

Mina punkter inför 2035 – Mitt remissvar till Göteborgs trafikstrategi 2035.

Bättre GC-samarbete 2035 – Hoppas man kunna förbättra samarbetsklimatet genom att kritisera cyklisters felsteg men negligera gåendes ansvar?

Cykelsymboler i Berlin – I Berlin är cykelsymbolerna vända och utdragna så att de som korsar ska se dem tydligt. Jättebra!

Look-alike i utformningen – Vilka regler gäller där det bara nästan är ett övergångsställe, en genomgående trottoar eller ett gångfartsområde? Och är det bra design??

Trafik och varukorgar – När vi har ögonkontakt beter vi oss bättre mot varandra än när ingen ser på.

Att jämföra trafikintensiteter – Bilden visar samma trafikintensitet för cykel som för gång. Så varför ser det så glest ut mellan cyklisterna?

Har vi koll? – Vi tror att vårt medvetande har god koll, t.ex. i trafiken. Men forskning visar att vår hjärna inte fungerar så.

Alléns cykelmysterier – En ren cykelbana, men med massor av utformningsdetaljer som försöker fylla den med gående.

Märker vi skymd sikt? – Det som inte pockar på vår uppmärksamhet tror vi i vår aningslöshet inte finns. Daniel Kahneman kallar det WYSIATI.

Trottoarcyklare – Man upplever att många cyklar på trottoaren, men vid flera mätningar visade det sig bara vara 3 %.

Övergångsställen – Övergångsställen leder ofta gående rätt ut i cykelbanan utan att det märks.

Järntorgets dolda cykelbana – En del av trottoaren är avdelad som cykelbana, men gående har inte en chans att se det.

Kobbarnas röda väg – Kollektiv-prio gav cyklister rött i många omlopp i rad, trots att det fanns gott om rejäla luckor där de kunde ha fått grönt.

Struntar cyklister i zebralagen? – Mätning visar att 58 % av cyklisterna inte gav gående företräde vid ett övergångsställe.

Ett vitt streck gör skillnad – Mätning på en g|c-bana visar att gc-separationen fungerade tre gånger så bra med vit linje jämfört med materialseparation.

Högerregel på cykelbanor? – Självklart tills man läser undantagen. Men Transportstyrelsen reder ut det för mig.

Cykelfilen döljs för gående – Cyklisterna har ett cykelfält genom hållplatsen, men det hemlighålls för korsande gående.

Dubbla budskap – Om gc-utformningen tolkas olika från olika håll, tycker vi att den andre gör fel. Det kan polarisera trafikantgrupperna.

De cyklar ju mot rött! – Två mätningar visade att 10-30 % cyklade mot rött men hela 72-82 % gick mot rött. Varför ställs bara cyklister till svars?

Sociala normer går före lag – Är cyklisterna som ett mellanbarn, socialt klämd mellan ett beundrat storasyskon och ett anarkistiskt lillasyskon?

Överfart för blandtrafik? – Ett fall av g|c-separering vid Korsvägen som inte fungerar bra.

Övergångsställen är farliga – Resonemang kring Lars Ekmans uppseendeväckande rapport om övergångsställen från 1997.

Har du rött så kan jag gå – En del trotsar rött därför att de förutsätter att andra inte gör det. Det är att tro mer om andra än om sig själv.

Bilar på övergångsstället – Förståeliga och oförsvarliga fall av bilister som stannar på och blockerar övergångsställen och cykelpassager.

Röd gubbe kanske inte gäller – Gångsignaler står på bortre sidan, så det är ibland oklart var den börjar gälla. Jag visar ett par förrädiska fall.

Mjuk separering – Cykelsymboler längs ena kanten och gångsymboler längs den andra, men utan skiljelinje, är fiffigt ibland.

Omedvetna val – Många val är omedvetna trots att vi inte tror det. Det måste utformningen hantera.

Separation cykel – gång – Fem orsaker till att gående hamnar i cykelbanan.

Mental blindhet – När vår uppmärksamhet är fångad av något, kan vi missa en stor gorilla som går förbi – eller en medtrafikant.

Ränder på längden och tvären – Utformningen i en gc-korsning kan ge helt skilda budskap pga parternas olika perspektiv.

Oj, är jag trafikant nu igen? – Det är svårt för gående i stan där man ständigt måste växla mellan frihet och trafikantansvar.