Göteborgs gc-principer 5.5

Mina kommentarer till Göteborgs gc-principer. (Till början)

5.5  Ytskikt

”Gång- och cykelbanor läggs normalt på samma nivå och skiljs åt med målad linje (0,1) eller olika ytskikt, i första hand asfalt på cykeldelen och markplattor eller dylikt på gångdelen.”

Vissa gående föredrar markplattor framför asfalt, men långt ifrån alla. Speciellt de som har väska på hjul, rollator, begränsad rörlighet eller med sovande barn i barnvagn söker sig helst till skarvfria banor, vilket oftast betyder cykelbanan. Ytmaterial har ingen juridisk betydelse och har inte använts så konsekvent så att en intuitiv betydelse uppstått. För bägge dessa aspekter, se andra halvan av kapitel 3.2.

Ytmaterialens komposition kan också spela spratt, se Ränder på längden och tvären samt Ett vitt streck gör skillnad.

”Cykelbanorna skall ha minst lika hög standard som de parallella bilgatorna vad avser beläggningar m m. Annars väljer cyklisterna att cykla i gatunätet. […] Gångdelen skall vara tillräckligt bred och så ”gåvänlig” att det inte är mer attraktivt att välja den asfalterade cykelbanan.”

Som mycket riktigt påpekas, måste gångbanan vara konkurrenskraftig om gående ska hålla sig där. Enstaka gående på cykelbanan kan cyklisten bromsa in och plinga på, men blir det för många, styr cyklisterna hellre ut i gatunätet.

”Ojämnheter i vägbanan är mycket obehagligt för cyklisterna. Därför skall stora jämnhetskrav ställas på cykelbanebeläggningar t ex vid återställandet av ledningsschakter. Där det föreligger problem med vattenavledning på cykelbanorna bör dränerande beläggningar väljas.”

Slask på Heden

Heden har det övergripande gc-nätets allra mest ned-

Tvättbräda på Heden

-smutsande och skumpiga länk

 

 

 

 

 

 

 

”På cykelbanor genom korsningar och på cykelöverfarter läggs röd asfalt”

Röd asfalt ser ut som ett väldigt viktigt budskap, men så som det används i Göteborg idag är det mycket svårt att avgöra vad färgen vill förmedla. Från början lanserades den som en cykelbanefärg, och då anlades cykelbanan från Stadsbiblioteket till Södra vägen i röd sten. I en artikel i Göteborgs-Posten sa man att fler cykelbanor skulle få samma färg efterhand.

Röd gc-förvirring på Järntorget

Hur var det nu – var det gående eller cyklar som skulle ha röd beläggning?

Men idag markerar röd färg ömsom gångbana, cykelbana, bäggedera samtidigt, cykelöverfart, gångöverfart, garageutfart och spårvagnsområde. Ibland skiftar detta flera gånger om på en sträcka av några hundra meter. Första Långgatan vid Järntorget uppvisar en kavalkad av kombinationer samlade på en liten yta. Ur denna brokiga användning kan gående och cyklister inte utläsa någonting. Är normlösheten ett resultat av interna dissonanser mellan trafikplanerare och stadsbyggnadsutformare eller brottas olika tiders syn på vad färgen ska användas till?

Se även Järntorgets dolda cykelbana.

 

Utformningsprincipernas ord om hur röd asfalt ska användas skulle kunna vara första steget mot att återerövra ett mycket värdefullt uttrycksmedel i trafikmiljön. Det behövs om trafikanterna ska kunna få ut något av det.

”Kantstöd utmed cykelbana skall helst undvikas där det inte är motiverat av andra orsaker, då detta kan utgöra en olycksrisk”

Linje blir kantsten på Danska vägenSpeciellt förrädiskt är det när en vit linje omärkligt övergår i nivåskillnad med kantstöd. Jag höll själv på att cykla omkull på Danska vägens cykelbana när jag styrde undan lite för en gående som kom in från ett övergångsställe. Jag cyklade till hälften på den vita linjen som plötsligt blev kantsten. Bytet verkar nästan vara dolt med flit. Det sker just vid den bortre gångmarkeringen.

 

Jag hoppas att dessa kommentarer kan locka till synpunkter från intresserade. De kan då förbättras och i slutändan kanske komma till nytta för vidareutvecklingen av principer för gång- och cykelbanor, åtminstone i Göteborg.

Det här inlägget postades i Dokument, GC-separering, Motstridigt. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Göteborgs gc-principer 5.5

  1. Gbgcyklaren skriver:

    Man kan tro att jag skrivit en del av din text. 🙂 I exakt samma sväng runt rondellen på Danska vägen har jag själv hållit på att ramla minst två gånger när jag cyklat emot stenkanten som dyker upp efter den vita linjen. Jag påtalade det för kommunen för länge sen men tror inte jag fick något svar.

    • admin skriver:

      Du har just gjort min synpunkt minst tre gånger så viktig! Jag tänker mig att en billig snabbfix vore att ändra den vita linjen en aning så att den går lite omlott strax nedanför kantstenen istället för rakt på. Då syns åtminstone att där finns en lurig skarv.

  2. Niknam skriver:

    Jag är osäker på varför inkonsekvenser uppstår i utformningen av gång- och cykelbanor, och vet heller inte vilka som planerar utformningen av dessa i Göteborg, men hade inte dessa personer med fördel kunnat ta hjälp av interaktionsdesigners (som traditionellt sett ägnar sig åt användbarhet inom it) inför utformningsplaneringar? En sådan sak hade, förutom att göra gång- och cykelbanor mer relevant utformade ur användarsynpunkt, även hjälpt nyutexaminerade interaktionsdesigners såsom jag själv att få en fot in i arbetslivet.

    • admin skriver:

      Interaktionsdesign låter ju som exakt det som utformarna av trafikmiljön ska ägna sig åt. Inom it kan man konstatera att enhetlighet betytt oerhört mycket för användarnas möjlighet att lära sig nya program. Rullgardinsval, flikar, klipp och klistring, dra och släpp, högerklick mm finns i alla program och fungerar alltid lika. Man känner igen sig och fattar hur man ska göra. Före det uppfann varje utvecklare sina egna metoder, terminologier och la beslag på funktionstangenter i en salig röra.

      Här är några anledningar till inkonsekvenser i trafikvärlden som jag kommer att tänka på:

      – Ett stort arv. Gaturummet i en stad lever länge. Vissa delar utformades utifrån gamla ideal, för en helt annan trafiksammansättning och med andra uppfattningar om vad som är önskvärd, säker och snygg design. Det går inte att i ett trollslag ensa allt genom att skicka ut uppdateringar (=ombyggnader) på samma sätt som Adobe ständigt uppdaterar Flash Player.

      – Det är inte en designer som styr, utan många. De har många olika åsikter och inriktningar, speciellt om de sitter på olika förvaltningar. Både Trafikkontoret, Park och Naturförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret kan bygga cykelvägar i Göteborg, se sista avsnittet i min Håller hela samarbetskedjan?.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *