En cykelbana i släpljus

Bloggaren och skribenten Erik Sandblom har länge haft åsikter om cykelbanors jämnhet, bland annat om banan på Örgrytevägen utanför Gothia Towers i Göteborg.

Inget åskådliggör ojämnheter så bra som släpljus. Jag funderade just på hur jag skulle kunna fixa det, men så upptäckte jag att höstmörkret och bilkön på körbanan bredvid bjöd på det alldeles gratis. Det var bara att slita upp kameran och ta följande bilder.

Gothia Towers cykeltvättbräda

Gammal asfaltering som fortfarande finns mitt framför de tre Gothia Towers.

Gothia Towers cykelkrusningar

Ny asfaltering som lagts nära uppfarten till det östra, nybyggda höghuset.

Funderingar

Dessa två bilder låter oss göra två jämförelser – dels gammal asfaltering mot ny på cykelbanan, dels slätheten på cykelbanan jämfört med körbanan intill. Tyvärr var jag lite lat när jag tog bild två. Jag borde ha sänkt mig ner till samma nivå som vid bild ett.

Mina inlägg brukar bli hemskt långa, men denna gång nöjer jag mig med att låta bilderna inspirera till läsarnas egna tankar. Klicka gärna upp dem.

Det här inlägget postades i Vägarbete. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till En cykelbana i släpljus

  1. Kenneth Medin skriver:

    Det verkar vara väldigt skiftande kvalitet på olika entreprenörer och den utrustning dom använder. För ett år sedan asfalterades cykelbanan där gamla spårvägen gick från Eketrägatan till Eriksbergsvarvet om. Så här såg det ut innan: http://goo.gl/maps/X9NJv
    Som synes var den rätt OK redan förut, så när som på ett ställe där trädrötter hade börjat komma i dagen. Efter nyasfalteringen är hela banan slät som ett salsgolv, fortfarande med samma bredd. Tydligen finns det entreprenörer som kan sitt jobb och har rätt sorts maskiner för smala cykelvägar! Den asfalten kommer säkert hålla minst 25 år, och inte verkar dom behöva gräva för att laga ledningar under heller. Perfekt!

    Det diametralt motsatta hittar man på cykelbanan utefter Marieholmsgatan. Den grävs upp hela tiden och lappas och lagas av diverse klåpare. Den är så gropig att det ger märkbart ökat slitage på hjulen. Mycket riktigt börjar jag nu skjuta ekrar på tre år gamla hjul byggda hos stan´s bästa hjulbyggare eftersom jag kör där dagligen…

    F. n. är den uppgrävd igen och när man då kör på själva gatan (som naturligtvis är helt slät och fin) går hastigheten upp c:a 5 km/h med samma ansträngning eftersom alla gupp stjäl energi.

    • Gbgcyklaren skriver:

      Marieholmsgatan är en katastrof vad gäller underlaget. Jag cyklar där var och varannan dag och kan också bevittna om att den grävs upp titt som tätt och är lappad överallt. Jag cyklar ut på körbanan på den sträcka där det byggs om för att slippa cykla ut i till kajområdet dit man egentligen är hänvisad (osäker på vad det är för underlag där). Körbanan har perfekt underlag. (Jag hade nästan önskat att alla hade cyklat på körbanan i protest mot den dåliga standarden på cykelbanan.) 🙂 Marieholmsgatans dåliga underlag är planerat som en framtida cykelfilm in min blogg, om alla vibrationer och lagningar framgår i filmerna.

      Från 15 januari nästa år kommer man ju inte längre kunna cykla hela vägen mot Marieholmsbron här utan måste svänga ut vid Gasklockan cykla via exempelvis Partihallarna. Beror på bygget av Marieholmsbron/tunneln.

      • Gbgcyklaren skriver:

        Liten korrigering av mitt inlägg ovan. Eller rätt stor egentligen. Såg via ”Cykla i Gbg”-Fb-gruppen att Trafikverket ändrats sig och inte kommer att stänga av cykeltrafiken på Marieholmsgatan under bygget av Marieholmsförbindelsen från januari 2015 till nån gång 2019. Enbart vissa kortare perioder behöver man stänga av. Många cyklister slipper en lång omväg, och framför allt, man slipper korsa E45 vid Falutorgets plankorsning.
        (Ursäkta off-topic.)

  2. Daniel Andersson skriver:

    Höjdskillnaden mellan cykelbana och körbana förstärker effekten. Strålkastarnas höjd över cykelbanan är lägre än över körbanan. Men, det är säkert så att cykelbanan är mer ojämn.

  3. Daniel S skriver:

    Det ser ju ut som om det har påförts massa något högre upp i förhållande till kantstödet den senare gången. Dock inte tillräckligt. Fortfarande finns det svackor som följer den ojämna översidan på det råkilade kantstödet. Hade massan varit 1 cm högre upp kanske cykelbanan blivit helt jämn? Isåfall borde kanske läggningsprincipen in i föreskrifterna, dvs teknisk handbok -> TK-AMA?

    • admin skriver:

      Ja, ojämnheterna på gamla asfalteringen ser ut att vara väldigt tydligt styrda av kantstödets grova kontur. De har också fortplantat sig långt in, även om det är värst nära kanten.

      Det ligger nära till hands att föreskriva läggningsprincip, men det känns inte riktigt bra. Det är ett resultat vi vill ha. Föreskriver vi en arbetsmetod övertar vi en del av entreprenörens ansvar och hindrar dessutom metodutveckling. Möjligen kan man nämna att det är svårt att uppnå godkänd jämnhet om asfalten inte överallt är x cm högre än kantstödet. Eller så frågar man bara vilken metod de tänker använda för att uppnå jämnhetskraven. Det kan nog ha betydelse för avrinningen också, sade en idag regnblöt Rolf.

      På den nylagda delen är kantstörningarna mindre, jag skulle säga sporadiska. Där är det en mjukare bucklighet med längre våglängd, och jag är inte lika störd av den. Men visst är det retfullt att se hur jämnt det är på körbanan strax intill, att det går om man vill.

      De värsta groparna är dock borta. De fanns där det nu är nyasfalterat, nära skarven till gamla delen.

      • Pär N. skriver:

        Jag fick följande svar från Trafikkontoret när jag frågade efter jämnhetskraven för cykelbana:

        ”Slitlagerbeläggning får ej uppvisa större ojämnheter än 6 mm relativt en 5 m lång rätskiva utlagd i vägens längdriktning.”

        Kravet är i första hand till för att bedömma beläggningsskarvars kvalitet. Det vill säga att dessa inte förosakar ojämnheter på en i övrigt jämn väg. Detta krav kompletteras därför med nedanstående text angående tvärfall för att säkerställa att inte vatten ställs på nya ytor.

        ”Inget vatten får bli stående på ytan. Gäller ej vatten i hjulspår (se spårdjupskrav). Avrinning till befintliga brunnar skall säkerställas. Kontrolleras genom okulärbesiktning.”

        Med tanke på hur det blir i verkligheten, så är det uppenbart att det brister i både kravsättning och kontroll.

  4. Erik Sandblom skriver:

    Jag är googlad!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *