Avenyns omdaning

Hur vill den kommande omdaningen av Avenyn hantera det tredubblade cyklandet som Göteborg strävar efter? Den frågan kan knappast ställas till trafikkontoret, för allt hänger på hur stadsplanerarna fördelar de ytor som finns. Därför frågar jag nu stadsbyggnadskontoret.

Idag
Före omdaningen ser Avenyn ut så här:

Avenyn innan paviljonger

Bild A: Avenyn idag med många utbyggda serveringar och en del redan idag överfulla cykelparkeringar närmast gatan. Vy mot centrum. De vita husen är Avenyn nr 1 t.v. och nr 2 t.h.

Närmast fasaderna finns många utbyggda serveringar. Några få är permanenta tillbyggnader och det finns även uteplatser i det fria. I möbleringszonen finns ganska många cykelställ, men flera av dem är nästan ständigt fulla så fort kung Bore vänder ryggen till. Sikten är god, både för samspel med trafiken, mot vad som försiggår på andra sidan gatan och mot de fasader som kantar vår paradgata.

Avenyn innan paviljonger

Bild B: Vy från en uteservering tvärs över gatan. Restaurangernas utbyggnader skymmer inte de gamla husens fasader.

Erfarenheter från tillfälliga paviljonger
När husen längre söderut på Avenyn renoverades 2014, sattes det upp paviljonger på trottoaren dit affärsverksamheterna kunde flytta under byggtiden. Det bjöd på en del erfarenheter som man kan ta med sig inför den permanenta omdaning av Avenyn som kommunen planerar.

Avenyn med paviljonger

Bild C: Temporära paviljonger på Avenyn 2014. Uteserveringen i förgrunden tillhör Ljungans café.

I den tillfälliga lösningen gick en smal korridor för gående mellan husfasaden och paviljongerna. Byggstaketet och den fasadnära uteserveringen närmast i bild bör vi antagligen tänka bort om vi vill bedöma utformningens möjligheter som permanent lösning.

Men hur blev tillgängligheten med cykel? Att cykla förbi på gatan bakom paviljongerna gav nästan lite Götatunnel-känsla. Man kunde cykla rakt fram men inbjöds inte att stanna till. Reservatet för kollektivtrafik mitt i gatan begränsade på ena sidan och paviljongernas baksidor på den andra. Gående som ville korsa gatan kunde plötsligt dyka upp ur skymda lägen. Marginalen för att hinna få ögonkontakt var liten.

Det fanns cykelparkeringar intill gatan, men paviljongerna gjorde dem ganska avskurna från trottoaren och begränsade också möjligheterna att bygga ut dem.

Barriäreffekterna var alltså påtagliga. Den öppna famn för cyklister som bild A och B bjuder, blev sluten och ganska avvisande där paviljongerna kom upp.

Andra problem att notera i förbifarten
Även om jag främst vill ta upp frågor kring stadsmiljöns välkomnande av cyklister, noterade jag även några andra problem som lösningen med de temporära paviljongerna demonstrerade.

Avenyn med paviljonger

Bild D: Samma paviljonger som i bild C, men nu sedda från andra hållet. Avskärmat stadsrum, trångt, många skuggiga vinklar och vrår.

Otrygghet: Paviljongerna skapade trängre korridorer med många skymda vinklar och vrår. Det tror jag gör stadsmiljön mera otrygg. Skuggorna blir många och flyktvägarna få. Står någon och lurar bakom ett hörn? Ingen på andra sidan gatan kommer att se om något händer med mig här mitt i natten. Polisbevakningen måste nog dubblas för att få samma täckning som tidigare, och den kan inte längre göras från bil eller häst.

Servitörer på språng: Jag äter ofta min lunch på en av Avenyns restauranger och ser ständigt personal hasta med flera maträtter och drycker till borden och sedan ta med travar av disk tillbaka till köket. Det är en hel del tungt bärande och balanserande fram och tillbaka. Hur blir det om all denna trafik ska gå utomhus mellan kök och paviljong? Incidenter mellan servitörer och förbipasserande kan bli vanliga. Dörrar måste stå öppna även i kyla. Uppsikten över gästerna minskar och springnotor ökar. Mycket alkohol kommer att behöva bäras framför förbipasserande fotgängare. Servitörerna måste korsa trottoaren även i regn, blåst och kanske snö. Det kan bli svårt för personalen att klä sig för denna ute-inne-aktivitet och att hålla sig ren vid skrotväder.

Energi: Med ständigt öppna dörrar kommer värmeförluster och obehagligt drag att öka. Dessutom har en paviljong fyra kylande väggar medan en utbyggnad av ett hus har en långvägg mindre. Det är möjligt att nya paviljonger kan byggas bättre isolerade än dagens utbyggnader, men då skulle framtida fasadnära utbyggnader med samma teknik bli ännu bättre.

Uteserveringar nära tung trafik: Om caféerna måste flytta sina nära uteserveringar ut till gatukanten för att passerande ska slippa gå i krokar, hamnar cafégästerna mycket närmare spårvagnar, bussar och annan trafik än förut. Det kommer kanske också att reducera utrymmet för möjliga cykelparkeringar.

Avenyn vid regn

Bild E: Vilka skor bör serveringspersonalen ha om de behöver gå genom vattenpölar på trottoaren mellan köket och gästernas bord i de permanenta paviljongen?

Min fråga till Stadsbyggnadskontoret
Ovan har jag beskrivit lite hur Avenyn omhändertar cyklister idag, att behoven växer men att de tillfälliga paviljongerna under 2014 demonstrerade ett försvårande för lokal cykeltrafik och cykelparkering. Däremot vet jag inte hur den permanenta omdaningen av Avenyn som planeras kommer att hantera cyklister och stadens ambition att tredubbla cykeltrafiken. Därför blir min huvudfråga:

– Vilka ytor och möjligheter kommer ni att ge cykeln här på Avenyn?

Jag har även räknat upp några andra problem som jag bedömer att de provisoriska paviljongerna varslade om – otryggare miljöer, mycket spring utomhus för servitörer, hög energiförbrukning och att helt öppna uteserveringar kan tvingas ut till fordonstrafiken. Jag vill helt kort höra om detta är aspekter som ni tagit hänsyn till i era planer. Om ni så önskar, får ni gärna utveckla detta, men jag vill inte att det ska överskugga min huvudfråga, den om vilken roll ni vill ge cykeln framöver på Avenyn. Jag tror på, och hoppas mycket av Göteborgs vision om den nära storstaden som kan sätta gång och cykling i centrum mer än hittills.

Tillägg 21/3: Svar från Stadsbyggnadskontoret
Hej Rolf,

Ett gestaltningsprogram med principer för omdaningen av Avenyn togs fram 2012/2013. Efter det beviljades bygglov för glaspaviljonger åt Wallenstam under byggtiden för deras ombyggnation. Dessa paviljonger motsvarade ungefär den tanke om paviljonger som fanns i gestaltningsprogrammet – dock med en något annan placering och av ett större utförande.

Därefter har tagits fram ett Fördjupat gestaltningsförslag med trafik – och parkeringsutredning av trafikkontoret 2015. I denna har man utrett och analyserat gestaltningsprogrammet och föreslagit olika lösningar.

Som svar på din fråga – vilken roll kommer cykeln framöver att ha på Avenyn så kan sägas att det är tänkt att ha tydligt markerade cykelstråk på ömse sidor Avenyn – utanför gångbanorna, delvis tillsammans med viss fordonstrafik. Cyklisterna bedöms få bättre möjligheter att nå målpunkter än idag,  bl a på grund av bättre förbättrade korsningspunkter. Antalet cykelställ föreslås utökas, både på Avenyn men också på intilliggande ytor på tvärgatorna. Cykelställen är tänkta att placeras på de allmänna/offentliga ytorna i möbleringszonen och på ett sådant sätt att de möjliggör passager.

Möbleringszonen kommer att innehålla uteserveringar, grönska, konst, lek cykelställ mm samt ev paviljonger. Var och hur är i dagsläget inte bestämt. Däremot kommer högst sannolikt, några serveringar att flyttas ut i möbleringszonen, redan i sommar, för att testa idéen, placering, utformning, handhavandet av mat och dryck mm.

Green world eventet  (se hemsida) innebär också att Avenyn kommer att grönska i sommar!

Tillägg 21/3: Min respons till SBK
Tack för svaret! Roligt att avsikten är att öka och inte minska cyklisters tillgänglighet och parkeringsmöjligheter. Hoppas det kommer att upplevas så i praktiken också. När det gäller test av serveringar i möbleringszonen så bör testet absolut även omfatta ruskigare årstider än sommar, såvida inte paviljongerna ska vara igenbommade under övriga årstider.

Tillägg 21/3: Nuvarande cykelparkeringar
Idag finns följande cykelparkeringar längs Avenyn. När jag skriver 7-8 betyder det att det finns 7 stolpar i en grupp på västra sidan gatan och 8 mitt emot på den östra.

Parkgatan – Storgatan: Inga alls.
Storgatan – Vasagatan: 8-8, 9-0, 7-8.
Vasagatan – Kristinelundsgatan: 3-0, 11-18, 8-8.
Kristinelundsgatan – Engelbrektsgatan: 5-7, 9-9, 9-9, 0-7.
Alltså totalt 143 stolpar.

Alla stolpar är av typen ”Urban” med D-formade vingar för fastlåsning. Jag tycker den är nätt och välfungerande. Tyvärr är alla vridna så att cyklar inte hålls på lite distans från stolpen och varandra. Det gör det svårare att låsa två cyklar vid samma stolpe. Nummer två får svårt att komma till. Halverad kapacitet! På Östra Hamngatan vid Kungsportsplatsen står de på andra ledden. Mycket bättre.

Jag tror att de två långa stolpraderna 11-18 som står på var sida om Valands hållplats används betydligt mindre än övriga. Cykelbanans trånga läge mellan hållplatsens långa staket och den täta stolpraden gör nog att många inte känner ro att stanna mitt i denna smala korridor. De utgör 1/5 av alla 143 stolparna. Man får inte ta lediga platser här som intäkt för att Avenyns behov är täckt. Det finns andra grupper som redan denna kyliga dag var överfulla.

Tillägg 25/5: Beläggning på cykelstolparna
Igår var vädret nästan lika härligt som det brukar vara på Stadsbyggnadskontorets visionsbilder. På lunchen kollade jag beläggningen på cykelparkeringarna. Många hade över 100 % beläggning om man räknar en cykel per stolpe. Och att räkna så är rimligt med tanke på stolparnas orientering, se ovan. Här är procentsiffrorna  per stolpgrupp enligt samma indelning som för stolpräkningen ovan. Beläggningar över 100 % anges med fet stil:

Storgatan – Vasagatan: 163188, 67-*, 143113 %.
Vasagatan – Kristinelundsgatan: 33-x, 91-44, 88-38 %.
Kristinelundsgatan – Engelbrektsgatan: 120-86, 167112, 178156, x-143 %.
Per kvarter: 150, 60, 140 %. Bara Valandskvarteret har idag marginal.

* = 7 cyklar men inget ställ i närheten.
x = Inget cykelställ här men inte heller några cyklar.

Tillägg 25/5: Inklämda cykelparkeringar
Nu har ett antal serveringsbås byggts ute på trottoaren. De kan möjligen vara provisoriska för att testa hur det fungera med denna nya placering. Ett stort antal ytterligare rutor med träsargar monteras just nu i rask takt, också i samma gatunära läge. Jag gissar att de blir stadsodlingar inom projektet Gothenburg Green World.

De förut lättillgängliga cykelparkeringarna blir nu inklämda. Det blir ganska svårt att nå dem annat än från gatan. Cyklister kommer att behöva stanna och förbereda parkering ute i gatans trafik och sedan sticka in cykeln i en ledig glugg. Därefter kan de behöva gå ut i gatan igen för att ta sig till en glugg mellan de inhägnade rutorna där de kan nå den egentliga trottoaren. Vi kommer nog att få se en del besökare som ställer ifrån sig shoppingturens påsar och paket mitt ute på gatan innan de drar ut sin cykel och lastar på.

Inklämd cykelparkering på Avenyn

En cykelparkering nära Engelbrektskorset som klämts in av ett nytt serveringsbås. En person kommenterade otillgängligheten medan jag stod och fotograferade.

Tillägg 28/8: Green worlds popup-ytor på Avenyn
Gothenburg green world 2016 hade under juni och juli byggt tillfälliga popup-parker på Avenyn. Då hade även flera serveringar fått bygga upp tillfälliga serveringsbås ute på trottoaren. Den 10 juni skrev jag följande på Yimby Göteborgs facebookgrupp:

Nu kan man dra en repa på Avenyn och titta på hur olika placeringar av växtytor, uteserveringar mm fungerar. Jag tycker att det är ett guldläge för att utvärdera [de kommande permanenta] omdaningsplanerna i praktiken och att ha synpunkter på dem.

Själv gillar jag gröna rutor som lämnar rejäl plats för både gående och cykelparkeringar närmare gatan. De skapar en trevlig variation i stadsrummet. Speciellt gillar jag dem som är så låga så att man även ser affärer och personer som finns på andra sidan. Jag gillar också när serveringar har sina utökade ytor direkt invid fasaden eller möjligen ett litet stycke ut på trottoaren men där huvudströmmen av gående rör sig utanför.

Sämst tycker jag att rutor nära gatan är. De gör cykelparkeringarna inklämda och otillgängliga. Jag tycker mig se att det får fler cyklister att parkera på alla möjliga andra ställen än på parkeringarna. De gatunära anläggningarna bryter också av den naturliga och behagliga siktlinjen längs Avenyn och ger den ett plottrigt och stökigt intryck.

Det här inlägget postades i Besked, Cykelparkering, Förslag, Mätning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *